Delphi metoden

Delphi metoden, har en panel av experter vald från både organisationen och externt utanför organisationen säger Jens Ärlebrant. I detta tillvägagångssätt är tanken att försöka säkra det bidrag som experterna tillför. Alla experter säger Jens Ärlebrant får identiska uttalanden om var organisationen är på väg och vill uppnå samt all data/fakta som behövs för att kunna utföra analys och bedömning. Experterna vet inte om varandra och har ingen kontakt. De agerar som enskilda individer säger Jens Ärlebrant.

Ett tidigt steg i risk management systemet handlar om att identifiera risker. Varje expert ska anonymt för ett givet scenario beskriva vilka risker som är troliga. När identifikationen och förutsägelserna är klara så överlämnas det till en styrgrupp. Styrgruppen fortsätter Jens Ärlebrant utvärderar experternas identifikationer och gör en summering utfrån det som bäst matchar de individuella bedömningarna.

Tanken är att de individuella utvärderingarna tillsammans ska ge en spridning av förutsägbara risker. Det kommer att finnas risker som alla experter kan förutse och risker som bara någon expert kan identifiera. I vissa fall säger Jens Ärlebrant är det riskerna som bara någon expert kan förutse som är den farligaste, därfrö att dem är minst förusägbar.

Efter det berättar Jens Ärlebrant så tar styrgruppen fram en en kollektiv utvärdering och ger varje expert personlig återkoppling utifrån den kollektiva bedömningen. Varje expert vet nu vad den kollektiva bedömningen i relation till sin egen bedömning. Varje expert får sedan uppgiften att göra en ny identifikation och förutsägelsebaserad på den kollektiva bedömningen. Processen repeteras sedan om det det är nödvändigt säger Jens Ärlebran.

Tanken är att när experten ser den kollektiva bedömningen, så kan varje expert överväga den mest förekommande och extrema bedömningarna från de övriga experterna och använda denna information att fokusera på det som är mest viktig och förfina bedömningen säger Jens Ärlebrant.